Trodde jag aldrig!
Mamma e ju van vid att springa milen så jag tänkte, varför inte?! Nu kan jag nog räkna på mina båda händer hur många ggr jag sprungit så nu ska det vara dags..
och jag hade så rätt!! Det gick ju hur bra som helst! Vi sprang ganska så sakta pga att jag får så jäkla ont i knäna och skorna är så jäkla slitna! (ska försöka köpa nya nu i veckan) men vi höll oss strax under timman ändå :) vänta bara tills jag får nya skor ;)
Nä men det var riktigt skönt och jag kände lätt att jag kunnat springa längre om inte knäna nästan vek sig av smärta. Milen, vi ses fler ggr i sommar!!
Kommentarer
Trackback
